Gå till innehåll
Vänersborgs Ryttarförening
Vänersborgs Ryttarförening

Historik

Föreningshistorik!

 

1964

Vänersborgs ryttarförening bildades den 4 mars 1964 under namnet Brätte Ridklubb med syfte att ett ridhus skulle byggas i Vänersborg. Klubben höll till vid Brätte Haga där det under hösten inreddes en provisorisk manege i en lada. Ridskoleverksamheten drevs privat av Sture Andersson och lokalerna hyrdes med muntligt avtal av gårdens arrendator Sten Lunneryd. Vid starten var det 95 medlemmar som beslutade att medlemsavgiften skulle vara 10 kr för ungdomar upp till 16 år och 20 kr för äldre. Till föreningens första ordförande valdes Sune Jarhed. Ansökan om medlemskap i ridfrämjandet sändes omedelbart och anslutningen skedde redan i november. Redan från starten började ett arbete med att få ett ordentligt ridhus. Ett tag fanns planer på en gemensam anläggning för trestad och man hade gemensamt samlat ca 300 000 kr när Trollhättan och Uddevalla drog sig ur. De ansåg med all riktighet att varje stad borde ha sin egen anläggning då ridskolan främst är inriktad på ungdomsverksamhet.


1965

1965 bildades en aktivitetsgrupp som hade till syfte att verka som PR man och stimulera medlemmarnas verksamhet genom att arrangera föreläsningar och fester mm. Klubben studerade olika alternativ på ridhus bla gjorde man studiebesök på andra ridskolor. Men att bygga en helt ny anläggning ansågs bli för dyrt. Ett billigare alternativ vore att bygga ett barracudatält, dock skulle kostnaden för uppvärmningen bli för stor. Man började också inse att Brätte Haga kanske inte hade det bästa läget då den nya stadsplanen visade att gården låg för långt från centrum. Dessutom verkade arrendatorn inte allt för positiv till att klubben skulle utöka sitt ”revir”. Klubben sände ännu en skrivelse till Drätselkammaren där man bla skrev följande om flickorna:

”--- För dem är ridsporten och hästintresset säkerligen betydelsefullt och värdefullt alternativ till sysslolös fritid, kryddad av pop-musik och ytliga nöjen ---”

Skrivelsen daterade 11 oktober 1965.


1966

Under 1966 ansåg man att läget började bli akut. Förslag på nöd-uppstallning togs fram då styrelsen var rädd att man plötsligt skulle bli uppdagad från Brätte Haga. Fortfarande fanns endast en muntlig överenskommelse om vilka lokaler klubben hade tillgång till. Överläggningar började med Vänersborgs Stad om att flytta verksamheten till Kullens gård.

 

1967

1967 undertecknade föreningen ett arrendator kontrakt rörande Kullens gård med mangårdsbyggnad och ekonomibyggnader samt jordbruk för en årshyra om 400 kr. Kontraktet på jordbruket överlät klubben till ridskolans arrendator. Man inredde då bostadshuset till expeditionslokaler och klubbrum i ladan byggdes en manege med måtten 25x10 m, ladugården blev ett stall för 15 hästar och en paddock påbörjades.


1968

9 juni 1968 var det uppvisning på ridskolan och ledamöter från Vänersborgs Stad var inbjudna efteråt blev det en subskriberad supé på Restaurang Koppargrillen. Man bildade en ungdomssektion (Cavaletti) och en ny aktivitetsgrupp startades. Efter att ha hjälpt till som medarrangör vid Barnens Dag-firandet i olika omgångar beslutade man 1969 att bli medlem i barnens dags föreningen. Årsavgiften var blyga 25 kr.


1970

1970 införlivades ponnyklubben i Brätte ridklubb vilket hälsades med glädje. Många nya friska krafter på ridskolan samt i klubbens färger vid tävlingsbanor runt om i landet. Detta år började också arbetet med att få till stånd ett nytt ridhus då manegen i ladan började bli alldeles för liten.

 

1973

1973 slutade Sture Andersson med ridskoleverksamheten och Reine Hermansson tog över arrendet. Den 8 okt. 1973 var det klubbafton på Huvudnässkolan då man diskuterade ridhusfrågan ordförande i ridfrämjandets Älvsborgs distrikt Gerhard Liljeblad informerade om ridfrämjandet samt dess rekommendationer och krav på dagens ridhusbyggen. Det valdes då en interrimstyrelse för en föräldraförening med syftet att få ett ridhus byggt. Man startade också en teckningslista om vardera 300 kr ”25 kr/mån under 1 år” till förmån för ett nytt ridhus. Redan samma kväll fick man 32 påskrifter! Senare beslutade man att till andelarna lägga en vinstmöjlighet enligt följande:


1 pris: Ridlektioner 1/1 säsong (40 tim á 9:- =350:- )

2 pris: Ridlektioner ½ säsong (20 tim á 9:- = 175:- )

3 pris: Ridlektioner ¼ säsong (13 tim á 9:- = 120:- )

(En lektion = 60 minuter)


Ett annat sätt att få pengar till ridhuset var att ta ut en såkallad ”ridhuskrona” per hel-lektion samt 50 öre per halvlektion.

 

1974

1974 bildades den första tävlingskommittén. Ridhuskronan försvann i och med att lektionspriserna höjdes. Hästhälsokontrollen fortsatte och klubben fick besök av veterinär Roland Verner som också föreläste vid en klubbafton. I maj fanns det teckningar för 70 andelar, Cavaletti hade samlat till 13 100 kr på sin ”ridhusbok” och på klubbens ridhuskonto fanns det 13 200 kr.

 

1976

I början av 1976 antog klubben budet från byggnadsfirman Wahlström efter vissa justeringar. Ridhuset invigdes 23 oktober av kommunalrådet Hadar Karlsson och fritidsintendent Göran Eriksson, båda till häst. Cavaletti travade på startade en klubbtidning och visade på våren ett ridhuskonto på 21 250 kr. Handikapp-ridningen startades på deras initiativ med 6 deltagare.


1977

1977 fattades ett beslut om obligatorisk användning av hjälm vid all ridning, rökförbud infördes överallt utom i cafeterian. Hönshuset rustades upp och blev hinderförråd. Hastighetsbegränsningen till 50 km/tim infördes äntligen på riksväg 45 utmed anläggningen. Det blev ridförbud på vägen mot Brätte gården men kommunen lovade anlägga en ny ridväg strax intill. Den 1 juni övertog Claes Peterzén verksamheten efter Reine Hermansson.

 

1980

1980 beslutade man att tillsvidare låta klubbens medlemmar rida fritt i manegen under icke schemalagd tid. De som ej ville lösa medlemskort fick betala en hyra på 25 kr/tim. Man fastställde också för enkelhetens skull viss tid för hoppning respektive dressyr under den fria tiden på lördagar och söndagar. Efter samtal med kommunen godkändes, under förutsättning att det inte kommer att bli ridförbud, bygget av en ny väg över ”klubbens” marker till Tegen. Vägen behövdes då riksväg 45 fått en ny sträckning mellan Tvåstad. Kommunen lovade också detta år att klubben skulle få en ridslinga i Öxnered under kommande år.

 

1981

Under sommaren erhölls byggnadstillstånd för en halmlada som byggdes utmed ridhuset med hjälp av medlemmarna. Man byggde också ut ridhuset som togs i bruk igen den 7 september. Eldsjälarna under bygget var konstruktörerna Lars Hansson och Leif Ekelund samt arbetsledaren Sven-Olof Lantz. Utöver dessa fick bygget stor hjälp av Claes Petersén, Marie Ekelund, Maria och Christer Hansson, Uno Karlsson, Rumer Hoffbach, Lotta Holmqvist och Anna-Pia Karlsson. En händelse under byggnadsarbetet var att arbetarna inte blev bjudna på taklagsfest (vilket är mycket viktigt) så där hängde en gubbe i taket under augusti-tävlingarna! Kommunen påbörjade äntligen arbetena på den ridslinga man blivit lovade. En ny hopplan anlades med 5-10 cm tjock lager grus och staket runt om.

 

1982

Man beslutade att klubben i fortsättningen skulle ställa upp vid arrangemang av månadshoppningar bla för att få träning av personalen. Angående deltagande i allsvenskan beslutades detta år att varje ryttare som deltagit får 100 kr vardera i bidrag (max 8 deltagare vid varje tävling) samt att klubben betalar lagets startavgift. Eventuella vinstpengar ska då också delas lika på alla deltagare i lagen vid varje tävlingstillfälle. Styrelsen sände ansökan till fritidsförvaltningen för anhållan om ridslinga samt ny övergång till Brätte Haga.

 

1983

1983 byter klubben namn till Vänersborgs Ryttarförening,

man beslutade att manegen skulle byggas ut med 30 m. och manegetaket isolerades under vintern. Kommunen beviljade klubben en ridslinga och arbetet med den skulle påbörjas under hösten.

 

1984

Den 14 december 1984 firade föreningen 30 års jubileum på Restaurang Strömsborg med ca 50 deltagare. Klubben fick en gåva från Vänersborgs kommun i form av en käpphäst med lyckönskan till VRF:s fortsatta verksamhet. Det var också stora festligheter på ridskolan dagen efter då 10 åriga Fredrica Sterner assisterad av kommunstyrelsens ordförande Gunnar S Pettersson invigde det utbyggda ridhuset. Efteråt var det riduppvisning och presentation av ridskolans utbildning. Efter pausen tog Cavaletti över programmet med lekar och uppvisning samt avslutade det hela med VRF:s luciakortege.

 

1988

Vid årsmötet 1988 beslutade man att verksamheten vid ridskolan i fortsättningen skulle drivas i föreningens regi med start den 1 juli samma år. Claes Petersén blev ridhuschef och Anette Holm anställdes som ridinstruktör. Till att börja med fanns styrelsens medlemmar på ridskolan för att vara ridlärarna tillhanda samt hjälpa nya och gamla elever till rätta. Handikappridningen kom igång igen med stort antal deltagare. Det blev också kurser i hopp och dressyr för både l ektionselever och privatryttare. Man fortsatte att anordna månadshoppningar samt utbytestävlingar i hopp och dressyr, med TFRK.


Klubben lämnade in en begäran om att få nedsatt hastighet till 30 km/tim utmed ridskolan eftersom trafiken ökat betydligt sedan Norra Älvsborgs Länssjukhus öppnats.Detta avvisade vägverket dock rekommenderade polisen väghinder.

 

Korta fakta om VRF 1994:

VRF driver via sina medlemmar hela verksamheten vid ridanläggningen. Anläggningen ägs av kommunen som arrenderar ut till VRF, det är alltså en kommunal anläggning.

VRF:s styrelse består av medlemmar som på sin fritid ideellt basar för all verksamhet vid anläggningen.

VRF har över 700 medlemmar varav 350 är juniorer.

Ca 420 personer deltar vid ridundervisningen på 23 hästar och ponnyer.

Mellan 75 och 100 privatryttare rider inom anläggningen och deltar i kurser, tävlingar mm som VRF anordnar.



Publicerad: 2022-11-13

Senast uppdaterad: 2022-11-07

Författare: Administratör 2 Vrf

Sponsorer

Besöksadress

Brätte 215

462 93 Vänersborg

Postadress

Brätte 215

462 93 Vänersborg

Kontakta oss

0521-189 00

info@vanersborgsryttarforening.com